annons
Hem » Artiklar » Branschen måste ta större ansvar för trafiksäkerheten
trafik, motorväg
Genrebild. Fordonen på bilden har ingenting med artikelns innehåll att göra.

Branschen måste ta större ansvar för trafiksäkerheten

Yrkeschaufförerna, åkeriföretagen och beställarna måste ta ett större ansvar för att målet med Nollvisionen ska kunna uppnås. Detta menar Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, och Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, som skrivit en gemensam debattartikel i ämnet på DN Debatt.

Jonas Bjelfvenstam och Lena Erixon tar avstamp för sin artikel om trafiksäkerhet och ansvarsfrågan i det faktum att 72 personer fler omkom i trafiken under 2018 än året innan. De menar att den tekniska säkerheten har ökat genom åren men att utvecklingen mot Nollvisionen inte går lika fort som tidigare. Det är dags för människan att ta ett större ansvar menar artikelförfattarna.

”Vi kan aldrig bygga bort att förare medvetet bryter mot reglerna” skriver Bjelfvenstam och Erixon som lägger fokus på att mer än hälften av alla trafikanter kör för fort.

Man hänvisar till Trafikverkets statistik från 2016 som visar att 70 procent av de tunga lastbilarna och 55 procent av personbilarna kör för fort.

Bjelfvenstam och Erixon skriver visserligen att lastbilarna sällan är orsakande till dödsolyckor men att konsekvensen av att kollidera med en tung lastbil ofta är förödande för personbilsföraren. Det högre ansvaret hos den tunge lastbilens chaufför bottnar i det att denne är en yrkesman och därför bör föregå med gott exempel enligt Bjelfvenstam och Erixon.

Genom att hålla hastigheten kan lastbilschaufförerna få andra trafikanter att följa deras exempel resonerar de.

”Det kan få stor effekt, och yrkesförarna blir säkerhetshjältar”, skriver Bjelfvenstam och Erixon.

När det gäller åkeriföretagen och beställarna menar artikelförfattarna att dessa också kan bidra till en säkrare trafikmiljö. Beställarna kan ställa krav vid upphandlingen om att transporterna följer regelverket och åkeriföretagen kan använda IT-lösningar för att enkelt kontrollera att exempelvis hastighetsbegränsningarna respekteras.

Bjelfvenstam och Erixon skriver också att det finns mer kvar att göra för deras respektive myndighet för att uppnå målet med Nollvisionen. Att bygga om vägar och ändra på lagar tar dock tid. Därför menar Bjelfvenstam och Erixon att man nu allt mer måste ställa krav på människan – som man kallar ”det tredje, haltande benet inom Nollvisionen”.

De båda generaldirektörerna avslutar sin artikel med att det inte bara finns människoliv att spara med att hålla hastigheten. De menar att man genom att köra lugnare kan sänka driftskostnaderna med 10 till 20 procent. De skriver också att det finns företag som marknadsför sig med att de blir omkörda av andra, och det finns beställare som mäter hastigheten på de åkare som de anlitar.

”Låt dessa visa vägen. Vi som utformar infrastruktur och regelverk fixar det inte själva – nu måste föraren ta sitt ansvar. Tillsammans räddar vi liv!” skriver Bjelfvenstam och Erixon avslutningsvis.

Fakta:

Nollvisionen innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken i Sverige. 1997 beslöt Riksdagen att nollvisionen skall gälla för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*