annons
Hem » Artiklar » Chaufförerna är eniga, vinterväghållningen är usel

Chaufförerna är eniga, vinterväghållningen är usel

– Nu får det vara nog, man är försent ute med insatserna, vinterväghållningen har bara blivit sämre för varje, säger flera erfarna chaufförer vi pratat med. Man sparar in på halkbekämpningen in absurdum och det drabbar oss och samhället med ökade kostnader istället.

Kenth Svensson driver ett enbilsåkeri i Våxtorp. Han har kört på Norrland i 38 år och han konstaterar att vinterväghållning nu har nått ett sådant lågvattenmärke att man inte ens klarar att hålla E4 öppen när smhi har varnat för trafikproblem i dagar.

– Vi vet att det kommer att snöa, kvällstidningarna vet det och Trafikverket kostar på sig en varningsnotis på sin hemsida, men skickar inte ut en tillräckligt effektiv insats, fortsätter Kent. Nu i helgen stod jag still i tre timmar på E4 i backarna vid Örnsköldsvik. Det fanns de som stått där i fem timmar. Längst fram i backen stod en utlandsregistrerad lastbil som fått stopp. Längst upp i norr är man duktiga på att lägga ut sand och bergkross, men längre söderut används det knappt och det är så lite som behövs för att vi, och framför allt de som har dåliga däck eller dåliga bilar, ska komma upp.

– När man vet att det kommer att bli trafikproblem och man vet var de utsatta ställen är, då får man se till att skicka dit en plog/salt-bil som bara har till uppgift att hålla den där backen framkomlig, säger Fredrik Hultman, som är chaufför för Hedströms åkeri i Svenljunga. Det håller inte att det blir stopp på E4 när det går att undvika genom att halkbekämpa förvarnade snöväder eller påfrysningar.

Fredrik har kört E4:an norrut från Gävle nu i 19 år och han vidimerar Kenths påstående att det bara blivit sämre med vinterväghållningen.

– Det bästa vore om alla vi chaufförer bara ställde bilarna så fort det blir en klass 1-varning, säger han. Något måste vi göra för det här håller inte. Jag kunde möta 3-4 fyra plog/saltbilar längs en sträck  på 90-talet. Nu möter jag i bästa fall en längs samma sträcka.

– Nej, det handlar om vår säkerhet, andras säkerhet, vår ekonomi och samhället i stort, säger Kenth. Stillestånd kostar pengar, olyckor kostar pengar och lidande. Dessutom kommer inte ambulans och andra räddningsfordon heller fram när våra största vägar sköts så dåligt.

– Det finns ett annat problem också och det är kör- och vilotider, fortsätter han. Det går bra att förklara på plats för polisen om man inte lyckats hålla tiderna i en snöstorm med korta förflyttningar och inga användbara rastplatser, men när Transportstyrelsen kommer på hembesök tar de ingen hänsyn till vad som gällde den dagen då halkbekämpningen inte fungerade.

Båda berättar att de kör sina turer ganska regelbundet och en stor skillnad numera är att man inte ringer ut halkbekämpningen i förväg när det ska frysa på eller tidigt i ett snöfall.

– Jag brukar ställa bilen på kvällen och sedan börja rulla vid 6-6.30, förklarar Kenth. Förr var det en fördel för då var det rensat och trafiken hade inte riktigt kommit igång. Nu har de inte ens börjat halkbekämpa så dags.

– Ett annat problem är naturligtvis de utländska bilarna med dåliga däck och  dåligt utbildade chaufförer som dessutom tvingas köra fordonskombinationer som inte fungerar på halt väglag, säger Fredrik. Det kan vara 2-axlade dragbilar med låg vikt på bilen med all vikt på trailerns axlar, eller korta bilar med kärra efter, som alla de där biltransporterna som ska upp till Norrland nu. Deras chaufförer vet dock vad de gör men det är värre med andra. jag hjälpte en kille så sent som i går. När han fått lite rull på bilen gav han fullgas, polerade upp isen och fastnade igen. Andra knyter sina trailerekipage.

Både Kenth och Fredrik är väldigt noga med att inte lita på att det är saltat och framför allt förväntar de sig att det plötsligt kan vara isgata och det även på E4 eller E6.

– Då har man kommit in i ett distrikt där den som ringer in halkbekämpningen väntat lite mer än andra för att spara kulor, säger Fredrik.

– Sedan är det vi och försäkringsbolagen som får t en än större kostnad, fyller Kenth i.

– Ta det här som hände för några dagar sedan på E6 vid Dingle, säger Fredrik. Jag var där det var 2-4 minus och smhi hade varnat för ishalka. Ändå gick man inte ut med salt innan det frös på. Det är faktiskt att spela väldigt högt med våra liv och för att inte tala om livet för dem som jobbar längs vägarna. Ett högt spel för att spara några kronor på halkbekämpningen.

 

2 kommentarer

  1. Har kört lastbil sedan slutet av 60 talet.
    Framkomligheten vintertid har sedan mitten av 80 talet ständigt ständigt försämrats.
    Nu är det HELT under all kritik
    Vilken motorväg vad som helst i Sverige kan vid minus 2 grader vara snorhal
    Sprida ut en 5 % tunn saltlösning på en redan kall och lite snöbelagd vägbana – kan man kalla det för halkbekämpning?
    Återfrysning är ett fenomen, troligtvis endast lokalt för Sverige. Skicka ned transportstyrelsen till Tyskland där vet man hur halkbekämpning ska gå till!

  2. Höj vägskatten med ett par tusen i månaden så kanske vägkassan får råd med att hålla fler fordon igång så alla sträckor alltid e is å snöfri oavsett hur mycket snö det kommer å halkan slår till .
    Svårare än så behöver det inte vara… Kanske höja ersättningen te te de stackare som utför detta otacksama jobb med så att fler vill ta på sig det å ..

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*