annons
Hem » Artiklar » Fler poliser – ingen quickfix
polis, helsingborg

Fler poliser – ingen quickfix

I den pågående valrörelsen basunerar politikerna ut det ena löftet efter det andra för att locka väljare till just sitt parti. Ett löfte som hörs som en lösning på fusk och brottslighet inom åkerinäringen är att utbilda fler poliser. Detta löfte hörs i princip över hela den politiska färgskalan; även om det skiljer i styrka mellan vänster och höger. Behovet av personal inom polisen är stort men att utbilda nya poliser tar tid och det tar många år innan dagens elever är ute i verkligheten.

– Fler poliser är ingen quckfix. Detta skulle man börjat med för fem år sedan, säger Sören Johansson, en av Sveriges mest erfarna trafikpoliser inom den tunga trafiken.

Sören Johansson, trafikpolis i Helsingborg, menar att satsningen på fler poliser borde kommit för flera år sedan.

Vägen till att bli en kollega till Sören är lång. Den som är intresserad av en sådan position måste först klara av polishögskolan, vilket är en utbildning på 2,5 år. Därefter måsta man gå specialutbildningar och få erfarenhet inom sådant som gäller för just den tunga trafiken, exempelvis kunskap om cabotageregler, kör- och vilotider, besiktning med mera.

Vill man nu ändå satsa på fler poliser finns det också andra problem. Ett är att utbildningsplatserna idag är för få. Redan med den satsning som den nuvarande regeringen vill göra – 10 000 fler poliser om sex år – gör att det måste skapas fler utbildningsplatser än vad som finns idag.

– Dessutom har vi stora pensionsavgångar de närmaste åren. Detta har man också visst länge, säger Sören Johansson.

Pensionsavgångarna – och andra anledningar till att poliser slutar – gör enligt rikspolischef Anders Thornberg att polismyndigheten måste rekrytera 20 000 nya medarbetare om man vill nå målet med 10 000 fler poliser till 2024.

Utbildningen av nya poliser drar dessutom resurser från den nuvarande polisstyrkan. Det är där poliseleverna gör sin praktik och då måste Sören och hans kollegor avsätta tid för utbildning vilket gör att de får ännu mindre tid för att jaga bovar.

En annan lösning som politikerna är relativt överens om är krav på transponder för bättre övervakning över hur exempelvis cabotagetransporter rör sig i landet. Skillnaden här är att man från mitten och högerut vill se transpondern som en egen åtgärd medan man från mitten och vänsterut vill se den ihop med en vägslitageavgift. Men inte heller denna lösning är en quickfix enligt Sören Johansson.

– Transponder kan vara ett hjälpmedel men man måste också ha någon som läser av den.

Att polisen skulle få någon form av automatisk signal när en utländsk lastbilstransport bryter mot exempelvis cabotagereglerna menar Sören inte är möjligt.

– Man kan aldrig veta om syftet med en viss transport. Det är först när vi stoppar ett ekipage som vi med hjälp av en transponder kan avgöra om det är en olaglig transport eller inte.

– Det enda fall där jag kan se att vi skulle kunna få en automatisk indikation är om transpondern var kopplad till en vägavgift och att det kom en signal om någon inte betalt, tillägger Sören.

Frågan är då om det finns någon quickfix för att komma tillrätta med fusk och brottslighet inom åkerinäringen. Sören tror inte det.

– Fler poliser, fler bilinspektörer (på lång sikt, reds. anm.) och hårt arbete, det är det enda som ger resultat, säger Sören.

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*