annons
Hem » Artiklar » Snökaoset, hur kunde det bli så fel?

Snökaoset, hur kunde det bli så fel?

Det råder knappast någon tvekan om att snökaoset i Stockholm under den här veckan skapade stora svårigheter för alla trafikanter. Inte minst yrkestrafiken. Trailer har gått på djupet för att reda ut vad det var som egentligen hände och vad vi kan lära oss nu i efterhand.

E4 söder Stockholm vid 20-tiden

E4 söder Stockholm vid 20-tiden

Under vår resa längs E22 och E4 under onsdag och torsdag hann vi med att prata med många chaufförer och nu har vi talat med Beisi Sundin, presskommunikatör på Trafikverket och Bengt Olsson, presschef på Trafikverket. Båda är överens om att det var en mycket extrem situation som inträffade.

Vi börjar med lastbilsolyckan vid Stavsjö där två chaufförer tappart kontrollen över sina lastbilar som sladdat och ställt sig tvärs över E4:an med totalstopp som konsekvens. Detta hände strax efter tre på morgonen. Trafikverkets representant säger i trafikradion att det snöade så mycket att plogbilarna inte hann hålla undan snön. Faktum är att det kom 2 centimeter där. Det var isgata och ingen hade saltat.

Vår fråga är när gjordes någon halkbekämpning på den sträckan?

wbeisi_sundin_highres– Vi hade enheter ute som plogade och saltade vid 21-23, säger Beisi Sundin. De var tillbaka igen vid 02.30 för en andra insats. De kör en bestämd slinga så intervallet blir ungefär det här.

Nästa fråga är varför man gick ut med att det snöade så mycket att det inte gick att ploga undan tillräckligt fort, när det i själva verket knappt kom någon snö och ishalkan var problemet?

– Det är svårt att förutse var det kommer de här riktigt stora snömängderna när vi har det här vädret med snökanonerna som kommer in, förklarar Bengt Olsson. Vi hade stora problem längs östkusten och ner i Östergötland. Det hände så mycket den här dagen att det är svårt att känna till varje enskilt fall.

Då är vår fråga varifrån uppgifterna om stora svårigheter i Östergötland kommer? Vi körde E4:an och snömängderna från 2 mil söder om Stockholm och söderut var långt ifrån extrema. Det handlade om runt 2 cm. En bild som vi fått verifierad av flera chaufförer som körde sträckan den natten. Vi körde också E22 från Kalmar till Norrköping under onsdagseftermiddagen och där var det ännu mindre snö.

Här håller Bengt fast vid bilden av att det var problem, i alla fall lokalt, i regionen.

Så till frågan om varför det inte saltades tillräckligt på den här sträckan och hur hög salthalten är i den blandningen som används för halkbekämpning.

Chef Trafikledning Bengt Olsson. Informatörskonferens i Kolården.– Det är 97-98% salt i vätskan vi använder vid halkbekämpning och så har det varit i många år, svarar Bengt. Vi saltade mycket, men det är inte alltid som det räcker och då kan det bli fläckvis påfrysning innan saltbilen kommer igen.

Senare under dagen blev det totalstopp på infarten längs E4 söderifrån till Stockholm. Här ställer vi frågan om vilka insatser som gjordes och om de kan anses tillräckliga.

– Vi hade sex enheter ute från 00 till 04 längs Essingeleden och E4 söder om Stockholm, svara Bengt. De körde i halvtimmes intervall och fick slutligen problem att komma fram då det blev stopp i trafiken. Vi bad om poliseskort för att få hjälp till fri väg för våra fordon, men det tog tre timmar innan vi fick den hjälpen. Under tiden blev situationen allt värre och våra fordon kunde inte göra sitt jobb.

Till saken hör att polisens representanter öppet anklagat Trafikverket för att ha misslyckats med snöröjning och halkbekämpning.

Ett avgörande problem längs den här vägsträckan och på många andra platser i Stockholmsregionen var tunga fordon som körde fast. Exempelvis vid utfarterna från Eugeniatunneln. Varför saltade och sandade man inte där?

Ishalka på E4 södergående vid 21-tiden

Ishalka på E4 södergående vid 21-tiden

– För det första får vi inte sanda på Essingeleden, säger Bengt. Det kan skapa andra trafiksäkerhetsproblem med lösgrus på en så snabb vägsträcka, liksom problemen med at städa bort sanden efter säsongen. Vi försökte salta men våra fordon satt fast i trafiken. Saltningen måste göras i ganska täta intervaller för att vara effektiv och det kan uppstå stora svårigheter om det snöar ymnigt samtidigt. Då får vi en farlig snömodd som kan bli väl så besvärlig som halkan.

Hur många enheter satte ni in i Stockholmsregionen under onsdagen?

– Vi hade 140 enheter igång och vi hade inte fler att tillgå. Det går inte att hålla hur stora resurser som helst tillgängliga, förklarar Bengt. Det här är ett extremfall.

Han berättar vidare att ett stort problem var fordon som övergivits längs vägen.

– Vi fick begära tillstånd att forsla bort fordon som var i vägen och det fick vi så vi la i princip beslag på alla tillgängliga tungbärgare för att rensa vägarna och skapa framkomlighet.

Senare på kvällen frös det på söder om Stockholm och det skapades en situation där södergående körfält var isbelagda och norrgående igenkorkade ända ner till Vårby.

Varför saltades det inte i södergående? Ni sa själva i radion dagen efter att högsta prioritet var att hålla E4:an halkfri och för det krävdes att vägen stängdes av.

– Under onsdagen satt alldeles för många av våra enheter fast så vi hade inte resurser. Under torsdagen fick vi veta att det skulle frysa på och vi hade en ojämn isbeläggning som kunde bli så farlig att fordon kunde få kast i sidled så vi bestämde oss för att stänga vägen och ta bort både den ojämna isbeläggningen som var kvar från det ymniga snöfallet och den släta nypåfrysta isen.

Ishalka vid Södertälje

Ishalka vid Södertälje

Vad har vi lärt oss?

– Informationen om trafiksituationen måste ut snabbare, samspelet mellan olika samhällsfunktioner som vi, polisen, räddningstjänsten, ambulansen och bärgarna måste bli bättre.

Kunde det här ha undvikits med en större halkbekämpande insats i et tidigare sked?

– Vi tycker att vi gjorde en så massiv insats som möjligt, svarar Bengt. Vi har en budget och i den kan vi bara göra prioriteringar. Det finns inga möjligheter att få loss mer pengar bara för att det blir en extrem snöstorm en viss vinter.

Under vår resa i Stockholmsregionen, mellan 15.30 och 20.30 hörde vi inte ett enda inslag i trafikradion som sa att E4:an var oframkomlig och skulle så förbli. Det talades om stora trafikproblem men inge sa något om att E4:an var helt oframkomlig. Vi pratade med flera chaufförer som också saknade den här informationen och sa att de hade valt att stanna söder om Stockholm, eller norr om för de som kom från det hållet. Varför gick inte den informationen ut?

– Det kan in ett sådant här läge vara svårt att få en överblick med rätt information. Jag tror att man gjorde vad man kunde, men självklart hade det varit en fördel att fått ut detta, svarar Bengt.

– Stora fjärrstyrda informationstavlor över vägarna. Hade det kunnat skapa en bättre information till bilisterna?

– Det är mycket möjligt. Det görs sådana försök på olika håll, konstaterar Bengt.

– Vi ska också veta att vi hade att konkurrera med den överraskande utgången av valet i USA som fyllde mediaflödet och dessutom lyssnar inte folk lika mycket på radion idag som man gjorde för tio år sedan. Det är svårt att nå ut och det var extra svårt just den här dagen, avslutar Bengt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

 

2 kommentarer

  1. Jag åkte sträckan Uppsala-Linköping t.o.r under eftermiddag-kväll-natt mellan tisdag och onsdag och redan när jag åkte ned och passerade Södertälje vid halv fyra på em så började det återfrysa och bli halt. När jag sedan hade lastat och åkte norrut igen så var det ju riktigt rejält halt och massvis med olyckor. Jag mötte en saltbil strax söder om Norrköping och även norrgående körfält var saltat. så långt var det inget problem, utan problemen uppstod ju efter norrköping och det som slog mig var att jag inte såg en enda plog/saltbil förrän jag kom till Uppsala, där det var helt halkfritt. Om nu alla resurser var ute och jobbade så borde man ju rimligtvis vid något tillfälle ha mött någon av dem? För som ni skriver i artikeln var det inte snömängden som var problemet utan ishalkan. Jag är ju ingen expert och har säkert inte koll på alla detaljer, men det här är min lilla reflektion.

  2. Torkel Hägglund

    Hur mycket av problemen hade kunnat undvikas med krav på vinterdäck minst 3mm mönster på alla däck på tunga fordon?

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*