annons
Hem » Debatt » De juridiska turerna kan ibland bli något märkliga.

De juridiska turerna kan ibland bli något märkliga.

Jag har läst artiklarna om den förare som var misstänkt för grovt rattfylleri. Proven visade på en mycket hög koncentration av alkohol i kroppen, hela 2.41 promille.
    Ett par dagar efter gripandet släpptes föraren och åtalet lades ner. Reaktionerna på åklagaren beslut blev kraftiga och det är ingen överdrift när man säger att internet och telefoner speglade människors raseri över beslutet.
    
    Nu är det ju så ställt med juridiken, att det skall stå utom allt rimligt tvivel att personen ifråga gjort sig skyldig till brott. Hur var det nu i detta fall? Tekniskt sett var mannen påtagligt berusad eftersom alkoholkoncentrationen var 2.41 promille. Det betyder i praktiken att han regelbundet dricker alkohol i stora mängder, så långt är det inga konstigheter. Men – det finns ingen som sett föraren köra fordonet, och det är den springande punkten! För mig låter det osannolikt att ingen skulle noterat tillfället då bilen for ut på gräsmattan. Det borde rimligen dragit till sig blickarna hos någon eller några personer som befann sig på platsen.
    
    Nåväl, nu finns inga vittnen att tillgå vilket stänger den möjligheten. Då kan man givetvis granska färdskrivare och förarkort för att om möjligt ta det den vägen.
    Då inträffar något mycket märkligt, både den utredande polisen och åklagaren säger att förarkortet inte är tillräckligt för att bevisa vem som framfört fordonet på väg. Det skulle, enligt dessa båda herrar, inte ens hålla i en rättegång gällande kör- och vilotider.
    
    När jag fick information om polisens och åklagarens uppfattning kring förarkortens duglighet som bevismaterial i en rättegång hoppade jag högt.
    Det innebär i en förlängning, att det inte går att rapportera en förare för brott mot kör- och vilotider, med mindre än att polismannen är åsyna vittne till brottets fullbordande i realtid.
    Jag har svårt att tro, att herrarnas resonemang var särskilt genomtänkt när de svarade på journalisters frågor.
    I vart fall har de inte insett vidden av sitt resonemang kring förarkortens bevisvärde.
    
    Den yttersta konsekvensen blir ju att färdskrivare och förarkort saknar betydelse, vilket är minst sagt häpnadsväckande!
    Med tanke på alla de ordningsföreläggande, tingsrättsförhandlingar och inte minst Transportstyrelsen intensiva jakt på minuter och knapptryckningar, blir det något märkligt!
    I ett enda slag skulle alla överträdelser vara omöjliga att bevisa, om inte en polisman i det ögonblick brottet sker befinner sig i hytten och ser vem som faktiskt framför fordonet.
    
    Mina bästa herrar polis och åklagare, det blir nog till att tänka ett varv till i den här frågan!
    
    
    Sveriges Åkeriföretag, Skaraborg
    Thomas Morell, regionchef
    

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*