annons
Hem » Notiser » MRF kritiska till ramar och fördelningar för infrastrukturen
(Arkivbild)

MRF kritiska till ramar och fördelningar för infrastrukturen

– Det är sedan länge känt att fördelningen av resurser för underhåll och investeringar är kraftigt snedfördelat mellan trafikslagen. Vägtrafiken dominerar i det svenska transportsystemet och åtta av tio resor går på väg. Enligt Trafikverket blir kvaliteten på de svenska vägarna samtidigt allt sämre. Ändå väljer regeringen att öka underhållet av järnväg mer än på vägnätet, vilket är mycket märkligt, säger Charlie Magnusson, ansvarig för opinion och samhälle på MRF (Motorbranschens Riksförbund).

Trots att infrastrukturpropositionen sägs vara den största satsningen på infrastruktur genom tiderna så är det den minsta ramen för väg- och järnvägssatsningar någonsin, om man drar bort 295 mdr på höghastighetståg.* Samtidigt sker en ökning av resurserna till drift- och järnvägsvägunderhåll med 40 miljarder, men endast 33 till vägunderhållet. Skevheterna i fördelningen förstärks på så sätt.

– Behovet av både underhåll och investeringar i den väginfrastruktur som redan finns är enormt. Kvaliteten på både riksvägar och övriga delar av vägnätet måste bli bättre om Sverige som exportberoende land ska klara konkurrenskraften. Det duger inte att bara sänka hastigheten, vägtrafiken måste få tillbaka av de resurser som man betalar i skatter och avgifter i form av investeringar och underhåll, fortsätter Charlie Magnusson.

En kommentar

  1. Visst är det bra att våra skatter går till underhåll och investeringar. Men så länge vägtrafiken inte betalar sina miljökostnader är det inte nog en rätt rättvis fördelning som sker i förslaget.
    Idag skapar persontåg tex en extern kostnad (pga miljö, trängsel, slitage etc) på en 20 mils resa på 22 kr och betalar 19 kr i skatt/avgifter etc, medan motsvarande resa med personbil genererar för 196 kr och betalar 61 kr. Dvs 136 kr av 196 kr som vägsidan inte står för utan som skattebetalarna subventionerar vägrafiken med. Kikar man på godssidan är siffrorna ännu värre. Knappat motiverbart utifrån vare sig rättvise- eller klimatperspektiv.
    https://www.trafikverket.se/contentassets/41fe5cc2874a4d2aa21ef9e6cf053110/pm_effektbeskrivning_avgifter_jnb2022_200930.pdf

Kommentera

Din epostadress kommer inte att publiceras.Tvingande fält är markerade *

*